1873 Carl XII:s Bibel
1 JOHANNES, 2. CAPITLET
Jesu försoning. Guds kännedom. Antichristi lära.
1Joh 2:1. Min barn, detta skrifver jag eder, att I skolen icke synda; och om någor syndar, då hafve vi en försvarare när Fadrenom, Jesum Christum, den rättfärdig är.
1Joh 2:2. Och han är försoningen för våra synder; icke allenast för våra, utan ock för hela verldenes.
1Joh 2:3. Och derpå vete vi att vi kännom honom, om vi hålle hans bud.
1Joh 2:4. Den der säger: Jag känner honom, och håller icke hans bud, han är en ljugare, och i honom är icke sanningen.
1Joh 2:5. Men den som håller hans ord, i honom är sannerliga Guds kärlek fullkomligen; och derpå vete vi att vi ärom i honom.
1Joh 2:6. Den der säger sig blifva i honom, han skall ock vandra såsom han vandrade.
1Joh 2:7. Bröder, jag skrifver eder intet nytt bud; utan det gamla budet, som I haft hafven af begynnelsen. Det gamla budet är det ord, som I hafven hört af begynnelsen.
1Joh 2:8. Åter skrifver jag eder ett nytt bud, det sant är i honom, och i eder; ty mörkret är förgånget, och det sanna ljuset lyser nu.
1Joh 2:9. Den som säger sig vara i ljuset, och hatar sin broder, han är ännu i mörkret.
1Joh 2:10. Den der älskar sin broder, han blifver i ljuset, och ingen förargelse är i honom.
1Joh 2:11. Men den som hatar sin broder, han är i mörkret, och vandrar i mörkret, och vet icke hvart han går; ty mörkret hafver förblindat hans ögon.
1Joh 2:12. Jag skrifver eder, kära barn, att eder skola synderna förlåtna varda, för hans Namns skull.
1Joh 2:13. Jag skrifver eder, I fäder; ty I hafven känt honom, som är af begynnelsen. Jag skrifver eder, I ynglingar; ty I hafven öfvervunnit den onda.
1Joh 2:14. Jag skrifver eder, I barn; ty I hafven känt Fadren. Jag hafver skrifvit eder, I fäder; ty I hafven känt honom, som är af begynnelsen. Jag hafver skrifvit eder, I ynglingar; ty I ären starke; och Guds ord blifver i eder, och hafven öfvervunnit den onda.
1Joh 2:15. Älsker icke verldena, icke heller de ting i verldene äro. Den der älskar verldena, i honom är icke Fadrens kärlek.
1Joh 2:16. Ty allt det som är i verldene, nämliga köttsens begärelse, och ögonens begärelse, och högfärdigt lefverne, det är icke af Fadrenom, utan af verldene.
1Joh 2:17. Och verlden förgås, och hennes lusta; men den som gör Guds vilja, han blifver evinnerliga.
1Joh 2:18. Käre barn, nu är den ytterste tiden, och såsom I hafven hört, att Antichrist skall komma; ja, nu äro allaredo månge Antichrister vordne, och deraf vete vi att den ytterste tiden är nu.
1Joh 2:19. De äro utgångne af oss; men de voro icke af oss. Hade de varit af oss, då hade de ju blifvit när oss; men på det de skulle blifva uppenbare, att de äro icke alle af oss.
1Joh 2:20. Men I hafven smörjelse af dem Heliga, och veten allt.
1Joh 2:21. Jag hafver icke skrifvit till eder, såsom till dem der icke veta sanningen; utan såsom till dem som henne veta, och att all lögn icke är af sanningene.
1Joh 2:22. Ho är en ljugare, utan den som nekar, att Jesus är Christus? Den är Antichrist, som nekar Fadren och Sonen.
1Joh 2:23. Hvar och en som nekar Sonen, han hafver icke heller Fadren.
1Joh 2:24. Hvad I nu hört hafven af begynnelsen, det blifve i eder; om det blifver i eder, som I hört hafven af begynnelsen, så skolen ock I blifva i Sonenom och Fadrenom.
1Joh 2:25. Och detta är det löfte, som han oss lofvat hafver, evinnerligit lif.
1Joh 2:26. Detta hafver jag skrifvit till eder, om dem som förföra eder.
1Joh 2:27. Och den smörjelse, som I hafven fått af honom, blifver i eder; och I behöfven icke att någon lärer eder; utan såsom smörjelsen lärer eder om all ting, så är det sant, och icke lögn; och som hon hafver lärt eder, så blifver i henne.
1Joh 2:28. Och nu, kära barn, blifver i honom; att när han uppenbarad varder, måge vi hafva förtröstning, och icke komma på skam för honom i hans tillkommelse.
1Joh 2:29. Om I veten att han är rättfärdig, så skolen I ock det veta, att hvar och en som rätt gör, han är född af honom.