NUMERI.

1873 Carl XII:s Bibel

4 MOSEBOKEN, 1. CAPITLET

Tolf Israels slägter täljas, Levi del.

4Mos 1:1. Och HERREN talade med Mose, i Sinai öken, uti vittnesbördsens tabernakel, på första dagen, i den andra månadenom, i de andra årena, sedan de voro gångne utur Egypti land, och sade:

4Mos 1:2. Tager en summo af hela Israels barnas menighet, efter deras slägter, och deras fäders hus och namn, allt det som mankön är, ifrå hufvud till hufvud;

4Mos 1:3. Ifrå tjugu år och derutöfver, allt det som doger till att draga i här i Israel. Och I skolen tälja dem efter deras härar, du och Aaron;

4Mos 1:4. Och skolen taga till eder af hvarjo slägtene en höfvitsman öfver hans faders hus.

4Mos 1:5. Desse äro namnen af de höfvitsmän, som med eder stå skola. Af Ruben: Elizur, Sedeurs son.

4Mos 1:6. Af Simeon: Selumiel, ZuriSadai son.

4Mos 1:7. Af Juda: Nahesson, Amminadabs son.

4Mos 1:8. Af Isaschar: Nethaneel, Zuars son.

4Mos 1:9. Af Sebulon: Eliab, Helons son.

4Mos 1:10. Af Josephs barn: Af Ephraim, Elisama, Ammihuds son: Af Manasse, Gamliel, Pedahzurs son.

4Mos 1:11. Af BenJamin: Abidan, Gideoni son.

4Mos 1:12. Af Dan: Ahieser, Ammi Sadai son.

4Mos 1:13. Af Asser: Pagiel, Ochrans son.

4Mos 1:14. Af Gad: Eliasaph, Deguels son.

4Mos 1:15. Af Naphthali: Ahira, Enans son.

4Mos 1:16. Desse äro de namnkunnigaste i menighetene, höfvitsmän i deras fäders slägter, som voro hufvud och Förstar i Israel.

4Mos 1:17. Och Mose och Aaron togo dem till sig, såsom de vid namn uppräknade voro;

4Mos 1:18. Och församlade desslikes hela menighetena på första dagen i den andra månadenom, och räknade dem efter deras börd, efter deras slägter och fäders hus och namn, ifrå tjugu år och derutöfver, ifrå hufvud till hufvud;

4Mos 1:19. Såsom HERREN hade budit Mose; och talde dem uti Sinai öken.

4Mos 1:20. Rubens barn, som var den förste Israels son, efter deras börd, slägter, deras fäders hus och namn, ifrå hufvud till hufvud, allt det mankön var, ifrå tjugu år och derutöfver, och de som dogde till att draga i här,

4Mos 1:21. De vordo räknade intill Rubens slägte, sex och fyratio tusend, och femhundrad.

4Mos 1:22. Simeons barn, efter deras börd, slägter, deras fäders hus och namn, ifrå hufvud till hufvud, allt det som mankön var, ifrå tjugu år och derutöfver, och i här draga dogde,

4Mos 1:23. Vordo talde intill Simeons slägte, nio och femtio tusend, och trehundrad.

4Mos 1:24. Gads barn, efter deras börd, slägter, deras fäders hus och namn, ifrå tjugu år och derutöfver, allt det som i här draga dogde,

4Mos 1:25. Vordo talde intill Gads slägte, fem och fyratio tusend, sexhundrad och femtio.

4Mos 1:26. Juda barn, efter deras börd, slägter, deras fäders hus och namn, ifrå tjugu år och derutöfver, allt det i här draga dogde,

4Mos 1:27. Vordo talde intill Juda slägte, fyra och sjutio tusend, och sexhundrad.

4Mos 1:28. Isaschars barn, efter deras börd, slägter, deras fäders hus och namn, ifrå tjugu år och derutöfver, allt det i här draga dogde,

4Mos 1:29. Vordo talde intill Isaschars slägte, fyra och femtio tusend, och fyrahundrad.

4Mos 1:30. Sebulons barn, efter deras börd, slägter, deras fäders hus och namn, ifrå tjugu år och derutöfver, allt det i här draga dogde,

4Mos 1:31. Vordo talde intill Sebulons slägte, sju och femtio tusend, och fyrahundrad.

4Mos 1:32. Josephs barn, af Ephraim, efter deras börd, slägter, deras fäders hus och namn, ifrå tjugu år och derutöfver, allt det i här draga dogde,

4Mos 1:33. Vordo talde intill Ephraims slägte, fyratiotusend, och femhundrad.

4Mos 1:34. Manasse barn, efter deras börd, slägter, deras fäders hus och namn, ifrå tjugu år och derutöfver, allt det i här draga dogde,

4Mos 1:35. Vordo talde intill Manasse slägte, tu och tretio tusend, och tuhundrad.

4Mos 1:36. BenJamins barn, efter deras börd, slägter, deras fäders hus och namn, ifrå tjugu år och derutöfver, allt det i här draga dogde,

4Mos 1:37. Vordo talde intill BenJamins slägte, fem och tretio tusend, och fyrahundrad.

4Mos 1:38. Dans barn, efter deras börd, slägter, deras fäders hus och namn, ifrå tjugu år och derutöfver, allt det i här draga dogde,

4Mos 1:39. Vordo talde intill Dans slägte, tu och sextio tusend, och sjuhundrad.

4Mos 1:40. Assers barn, efter deras börd, slägter, deras fäders hus och namn, ifrå tjugu år och derutöfver, allt det i här draga dogde.

4Mos 1:41. Vordo talde intill Assers slägte, ett och fyratio tusend, och femhundrad.

4Mos 1:42. Naphthali barn, efter deras börd, slägter, deras fäders hus och namn, ifrå tjugu år och derutöfver, allt det i här draga dogde,

4Mos 1:43. Vordo talde intill Naphthali slägte, tre och femtio tusend, och fyrahundrad.

4Mos 1:44. Desse äro de som Mose och Aaron, samt med de tolf Israels Förstar, talde, af hvilkom ju en var öfver hvart af deras fäders hus.

4Mos 1:45. Och summan af Israels barn, efter deras fäders hus, ifrå tjugu år och derutöfver, det i här draga dogde i Israel,

4Mos 1:46. Var sex resor hundradetusend, och tretusen, femhundrade och femtio.

4Mos 1:47. Men de Leviter, efter deras fäders slägter, vordo intet räknade ibland med.

4Mos 1:48. Och HERREN talade med Mose, och sade:

4Mos 1:49. Levi slägt skall du intet räkna, eller taga någon summo af dem, ibland Israels barn.

4Mos 1:50. Men du skall skicka dem till vittnesbördsens tabernakel, och till all dess tyg, och allt det dertill hörer; och de skola bära tabernaklet, och all dess tyg, och skola det sköta, och lägra sig omkring tabernaklet.

4Mos 1:51. Och när man resa skall, då skola de Leviter taga tabernaklet neder; och när hären skall lägra sig, skola de slå tabernaklet upp. Om någor främmande nalkas dertill, han skall dö.

4Mos 1:52. Israels barn skola lägra sig hvar i sitt lägre, och vid sins härs baner.

4Mos 1:53. Men Leviterna skola lägra sig omkring vittnesbördsens tabernakel, på det icke skall komma en vrede öfver menighetena af Israels barn. Derföre skola de Leviter vakt hålla vid vittnesbördsens tabernakel.

4Mos 1:54. Och Israels barn gjorde allt det HERREN Mose budit hade.

4 MOSEBOKEN, 2. CAPITLET

Israels barnas lägre, tal.

4Mos 2:1. Och HERREN talade med Mose och Aaron, och sade:

4Mos 2:2. Israels barn skola lägra sig allt omkring för vittnesbördsens tabernakel, hvar under sitt baner och tecken, efter deras fäders hus.

4Mos 2:3. Österut skall sig lägra Juda med sitt baner och här; deras höfvitsman Nahesson, Amminadabs son;

4Mos 2:4. Och hans här, de fyra och sjutio tusend, och sexhundrad.

4Mos 2:5. Bredovid honom skall sig lägra Isaschars slägte; deras höfvitsman Nethaneel, Zuars son;

4Mos 2:6. Och hans här, de fyra och femtio tusend, och fyrahundrad;

4Mos 2:7. Dertill Sebulons slägte; deras höfvitsman Eliab, Helons son;

4Mos 2:8. Med sin här, de sju och femtio tusend, och fyrahundrad;

4Mos 2:9. Så att alle de, som höra till Juda lägre, skola vara i allo hundrade sex och åttatio tusend, och fyrahundrad, de som deras här tillhöra; och de skola draga främst.

4Mos 2:10. Söderut skall ligga Rubens lägre och baner med deras här; deras höfvitsman Elizur, Sedeurs son;

4Mos 2:11. Och hans här, de sex och fyratio tusend, femhundrad.

4Mos 2:12. Bredovid honom skall sig lägra Simeons slägte; deras höfvitsman Selumiel, ZuriSadai son;

4Mos 2:13. Och hans här, de nio och femtio tusend, trehundrad;

4Mos 2:14. Dertill Gads slägte; deras höfvitsman Eliasaph, Reguels son;

4Mos 2:15. Och hans här, de fem och fyratio tusend, sexhundrad och femtio;

4Mos 2:16. Så att alle de, som höra till Rubens lägre, skola vara i allo hundrade ett och femtio tusend, fyrahundrad och femtio, de som deras här tillhöra; och skola vara de andre i utdragningene.

4Mos 2:17. Sedan skall vittnesbördsens tabernakel draga fram med Leviternas lägre midt ibland lägren; och såsom de lägra sig, så skola de ock draga, hvar vid sitt rum under sitt baner.

4Mos 2:18. Vesterut skall ligga Ephraims lägre och baner, med deras här; deras höfvitsman skall vara Elisama, Ammihuds son;

4Mos 2:19. Och hans här, de fyratiotusend och femhundrad.

4Mos 2:20. Bredovid honom skall sig lägra Manasse slägte; deras höfvitsman Gamliel, Pedahzurs son;

4Mos 2:21. Hans här, de tu och tretio tusend, och tuhundrad;

4Mos 2:22. Dertill BenJamins slägte; deras höfvitsman, Abidan, Gideoni son;

4Mos 2:23. Hans här de fem och tretio tusend, och fyrahundrad;

4Mos 2:24. Så att alle de som Ephraims lägre tillhöra, skola vara hundrade och åtta tusend, och etthundrad, de hans här tillhöra; och skola vara de tredje i utdragningene.

4Mos 2:25. Norrut skall ligga Dans lägre och baner; deras höfvitsman Ahieser, AmmiSadai son;

4Mos 2:26. Hans här, de tu och sextio tusend, och sjuhundrad.

4Mos 2:27. Bredovid honom skall lägra sig Assers slägte; deras höfvitsman Pagiel, Ochrans son;

4Mos 2:28. Hans här, de ett och fyratio tusend, och femhundrad:

4Mos 2:29. Dertill Naphthali slägte; deras höfvitsman Ahira, Enans son;

4Mos 2:30. Hans här, de tre och femtio tusend, och fyrahundrad;

4Mos 2:31. Så att alle de, som höra till Dans lägre, skola vara hundrade sju och femtio tusend, och sexhundrad; och skola vara de ytterste i utdragningene med deras baner.

4Mos 2:32. Detta är summan af Israels barn, efter deras fäders hus och lägre med deras härar: sexhundradtusend, och tretusend, femhundrad och femtio.

4Mos 2:33. Men de Leviter vordo intet talde i summan med Israels barnom; såsom HERREN hade budit Mose.

4Mos 2:34. Och Israels barn gjorde allt det HERREN hade budit Mose; och lägrade sig under deras baner, och drogo ut hvar i sine slägt efter deras fäders hus.

4 MOSEBOKEN, 3. CAPITLET

Levi täljes i de förstföddas ställe.

4Mos 3:1. Detta är Aarons och Mose slägt, i den tiden, då HERREN talade med Mose på Sinai berg.

4Mos 3:2. Och detta är Aarons söners namn: Den förstfödde Nadab, dernäst Abihu, Eleazar och Ithamar.

4Mos 3:3. Det äro namn till Aarons söner, som till Prester smorde voro, och deras händer fyllde till Presterskap.

4Mos 3:4. Men Nadab och Abihu blefvo döde för HERRANOM, då de offrade främmande eld för HERRANOM, uti Sinai öken, och hade inga söner. Men Eleazar och Ithamar skötte Prestaämbetet under deras fader Aaron.

4Mos 3:5. Och HERREN talade med Mose, och sade:

4Mos 3:6. Haf fram Levi slägte, och ställ dem inför Presten Aaron, att de skola tjena honom;

4Mos 3:7. Och hålla hans och hela menighetenes vakt inför vittnesbördsens tabernakel, och tjena i tabernaklets tjenste;

4Mos 3:8. Och vakta all tyg, som vittnesbördsens tabernakel tillhörer, och Israels barnas vakt, till att tjena i tabernaklets tjenste.

4Mos 3:9. Och skall gifva Aaron och hans sönom Leviterna till gåfvo af Israels barnom;

4Mos 3:10. Men Aaron och hans söner skall du sätta, att de vakta på deras Presterskap. Om någor främmande bjuder sig dertill, han skall dö.

4Mos 3:11. Och HERREN talade med Mose, och sade:

4Mos 3:12. Si, jag hafver tagit de Leviter ibland Israels barn, för allt förstfödt, som moderlif öppnar ibland Israels barn, så att Leviterna skola vara mine.

4Mos 3:13. Förty de förstfödingar äro mine, ifrå den tid jag slog all förstföding i Egypti land; då helgade jag mig all förstföding i Israel, ifrå mennisko allt intill boskapen, att de skola höra mig till: Jag HERREN.

4Mos 3:14. Och HERREN talade med Mose uti Sinai öken, och sade:

4Mos 3:15. Räkna Levi söner efter deras fäders hus och slägter, allt det mankön är, månade gammalt, och derutöfver.

4Mos 3:16. Och så talde Mose dem efter HERRANS ord, såsom han budit hade.

4Mos 3:17. Och voro desse Levi barn vid namn: Gerson, Kehat, Merari.

4Mos 3:18. Men Gersons barnas namn i deras slägter voro: Libni och Simei.

4Mos 3:19. Kehats barn i deras slägter voro: Amram, Jizear, Hebron och Usiel.

4Mos 3:20. Merari barn i deras slägter voro: Maheli och Musi. Det äro Levi slägter, efter deras fäders hus.

4Mos 3:21. Desse äro Gersons slägter: De Libniter och Simeiter.

4Mos 3:22. Summan af talet vardt funnen sjutusend och femhundrad, allt det som mankön var, och månade gammalt, och derutöfver.

4Mos 3:23. Och de samma Gersoniters slägter skola lägra sig bakföre tabernaklet, vesterut.

4Mos 3:24. Deras öfverste skall vara Eliasaph, Laels son.

4Mos 3:25. Och de skola vakta på vittnesbördsens tabernakel, på boningena och täckelset, och dess öfvertäckelse, och på klädet i dörrene af vittnesbördsens tabernakel;

4Mos 3:26. På bonaden åt gårdenom, och på klädet i gårdsens ingång, hvilken går omkring boningena och altaret, och på dess tåg, och allt det som till dess tjenste hörer.

4Mos 3:27. Desse äro Kehats slägter: De Amramiter, de Jizeariter, de Hebroniter och Usieliter;

4Mos 3:28. Allt det som mankön var, och månade gammalt, och derutöfver, vid tal åttatusend och sexhundrad, de som akta skola på helgedomens vakt;

4Mos 3:29. Och skola lägra sig vid sidona af tabernaklet, söderut.

4Mos 3:30. Deras öfverste skall vara Elizaphan, Usiels son.

4Mos 3:31. Och de skola vakta arken, bordet, ljusastakan, altaren, och all helgedomens tyg, der de tjena med; och på förlåten, och hvad till dess tjenste tillhörer.

4Mos 3:32. Men den öfverste öfver alla Leviternas öfverstar skall vara Eleazar, Prestens Aarons son, öfver dem som skickade äro till att taga vara på helgedomens vakt.

4Mos 3:33. Desse äro Merari slägte: De Maheliter och Musiter;

4Mos 3:34. Hvilke till talet voro sextusend och tuhundrad, allt det mankön var, månade gammalt, och derutöfver.

4Mos 3:35. Deras öfverste skall vara Zuriel, Abihails son; och skola lägra sig vid sidona af tabernaklet, norrut.

4Mos 3:36. Och deras ämbete skall vara, att vakta uppå bräden, skottstängerna, och stolparna, och fötterna åt tabernaklet, och all tyg, som till den tjensten tillhöra;

4Mos 3:37. Så ock på stolparna kringom gården, med fötterna, och pålarna, och tågen.

4Mos 3:38. Men framför boningena och vittnesbördsens tabernakel österut skola sig lägra Mose och Aaron, och hans söner, att de skola vakta på helgedomen, och på Israels barn. Om någor främmande bjuder sig dertill, han skall dö.

4Mos 3:39. Alle Leviterna uti en summo, som Mose och Aaron talde efter deras slägter, efter HERRANS ord, alltsammans mankön, månade gammalt, och derutöfver, voro tu och tjugu tusend.

4Mos 3:40. Och HERREN talade till Mose: Räkna all förstföding, det mankön är ibland Israels barn, månade gammalt, och derutöfver och tag talet på deras namn;

4Mos 3:41. Och skall uttaga Leviterna mig HERRANOM för all Israels barnas förstföding; och Leviternas boskap, för all förstföding af Israels barnas boskap.

4Mos 3:42. Och Mose talde, såsom HERREN honom budit hade, all förstföding ibland Israels barn.

4Mos 3:43. Och vardt funnet namnens tal, af all förstföding, det mankön var, månade gammalt, och derutöfver, i deras summo, tu och tjugu tusend, tuhundrad, och tre och sjutio.

4Mos 3:44. Och HERREN talade med Mose, och sade:

4Mos 3:45. Tag de Leviter för all förstföding ibland Israels barn, och Leviternas boskap för deras boskap, att Leviterna skola vara mine, HERRANS.

4Mos 3:46. Men de lösepenningar för de tuhundrade tre och sjutio, som öfverlöpa i Israels barnas förstföding, utöfver Leviternas tal,

4Mos 3:47. Skall du taga ju fem siklar ifrå hufvud till hufvud, efter helgedomens sikel; tjugu gera gäller en sikel;

4Mos 3:48. Och skall de samma penningar, som öfverrisa utöfver deras tal, gifva Aaron och hans sönom.

4Mos 3:49. Då tog Mose de lösepenningarna, som öfverriste utöfver Leviternas tal,

4Mos 3:50. Af Israels barnas förstfödingar, tusende trehundrad, och fem och sextio siklar, efter helgedomens sikel;

4Mos 3:51. Och fick dem Aaron och hans söner, efter HERRANS ord, såsom HERREN hade budit Mose.

4 MOSEBOKEN, 4. CAPITLET

Leviternas ämbete, antal.

4Mos 4:1. Och HERREN talade med Mose och Aaron, och sade:

4Mos 4:2. Tag summon af Kehats barn utaf Levi söner, efter deras slägter och fäders hus;

4Mos 4:3. Ifrå tretio år och derutöfver, allt intill femtionde året, alla de som doga till ämbetet, att de göra de verk i vittnesbördsens tabernakel.

4Mos 4:4. Och detta skall vara Kehats söners ämbete uti vittnesbördsens tabernakel, det aldrahelgast är.

4Mos 4:5. När hären drager af stad, så skola Aaron och hans söner gå in, och taga ned förlåten, och svepa vittnesbördsens ark deruti;

4Mos 4:6. Och lägga täckelset deröfver af tackskinn, och breda deruppå ett kläde alltsammans gult, och lägga hans stänger dervid;

4Mos 4:7. Och breda desslikes öfver skådobordet ett gult kläde, och sätta deruppå fat, skedar, skålar och kannor, der man med ut och in skänker; och det dagliga brödet skall ligga der när;

4Mos 4:8. Och skola breda deröfver ett rosenrödt kläde, och betäcka det med ett täckelse af tackskinn, och lägga dess stänger der när;

4Mos 4:9. Och skola taga ett gult kläde, och svepa ljusens ljusastaka deruti, och hans lampor med hans ljusanäpor och släcketyg, och all oljokar, som ämbetet tillhöra;

4Mos 4:10. Och skola lägga om allt detta ett täckelse af tackskinn, och skola lägga dem på stänger.

4Mos 4:11. Sammalunda skola de ock breda öfver gyldene altaret ett gult kläde, och betäcka det med täckelset af tackskinn, och lägga dess stänger dervid.

4Mos 4:12. All tyg, som de skola med tjena i helgedomen, skola de taga och lägga ett gult kläde deröfver, och täcka det med ett täckelse af tackskinn, och lägga uppå stänger.

4Mos 4:13. De skola ock sopa askona utaf altaret, och breda ett skarlakanskläde deröfver;

4Mos 4:14. Och all dess tyg lägga dertill, der de med skaffa hafva deruppå, kolpannor, gafflar, skoflar, bäcken med all redskap till altaret; och skola breda deröfver ett täckelse af tackskinn, och lägga dess stänger dervid.

4Mos 4:15. När nu Aaron och hans söner sådant gjort hafva, och betäckt helgedomen, och all dess redskap, när hären drager af stad, då skola Kehats barn gå in till att bära det, och skola icke komma vid helgedomen, att de icke dö. Detta är Kehats barnas tunge vid vittnesbördsens tabernakel.

4Mos 4:16. Och Eleazar, Prestens Aarons son, skall hafva detta ämbetet, att han skickar oljona till lysning, och speceri till rökverk, och det dagliga spisoffret, och smörjooljan, så att han beskickar hela tabernaklet och allt det deruti är, uti helgedomenom, och hans redskap.

4Mos 4:17. Och HERREN talade med Mose och med Aaron, och sade:

4Mos 4:18. I skolen icke låta de Kehatiters slägtes ätt förderfva sig ibland de Leviter;

4Mos 4:19. Utan det skolen I göra med dem, att de måga lefva och icke dö, om de komma vid det aldrahelgasta: Aaron och hans söner skola gå in, och skicka hvar och en till sitt ämbete och tunga;

4Mos 4:20. Men icke skola de gå derin, och skåda helgedomen ohöljdan, att de icke dö.

4Mos 4:21. Och HERREN talade med Mose, och sade:

4Mos 4:22. Tag desslikes summon af Gersons barn, efter deras fäders hus och slägter;

4Mos 4:23. Ifrå tretio år och derutöfver, intill femtionde året, och skicka dem alla, som till ämbete dogse äro, att de skola hafva ämbete i vittnesbördsens tabernakel.

4Mos 4:24. Och detta skall vara de Gersoniters slägtes ämbete, det de skola sköta och bära.

4Mos 4:25. De skola bära boningenes tapeter, och vittnesbördsens tabernakel, och dess täckelse, och det täckelset af tackskinn, som ofvan öfver är, och klädet i dörrene af vittnesbördsens tabernakel;

4Mos 4:26. Och den bonaden i gårdenom, och klädet i ingången åt gårdenom, som går omkring tabernaklet och altaret, och deras tåg, och all redskap till deras ämbete, och allt det som deras ämbete tillhörer.

4Mos 4:27. Efter Aarons och hans söners ord skall allt Gersons barnas ämbete gå, allt det de bära och sköta skola; och I skolen se till, att de taga vara på allan deras tunga.

4Mos 4:28. Detta skall vara de Gersoniters barnas slägtes ämbete uti vittnesbördsens tabernakel. Och deras vakt skall vara under Ithamars, Prestens Aarons sons, hand.

4Mos 4:29. Merari barn, efter deras slägte och fäders hus, skall du ock skicka,

4Mos 4:30. Ifrå tretio år och derutöfver, intill det femtionde året, alla de som till ämbete doga, att de skola hafva ämbete uti vittnesbördsens tabernakel.

4Mos 4:31. På denna tungan skola de vakta, efter allt deras ämbete uti vittnesbördsens tabernakel, att de bära bräden till tabernaklet, och skottstängerna, och stolparna, och fötterna;

4Mos 4:32. Och dertillmed stolparna till gården allt omkring, och fötterna och pålarna, och tågen med all deras redskap, efter allt deras ämbete. Hvar och en skolen I tillskicka sin del af tunganom, till att taga vara på redskapen.

4Mos 4:33. Detta vare Merari barnas slägtes ämbete, af allt det de sköta skola uti vittnesbördsens tabernakel, under Ithamars, Prestens Aarons sons, hand.

4Mos 4:34. Och Mose och Aaron, samt med höfvitsmännerna öfver menighetena, talde de Kehatiters barn, efter deras slägte och fäders hus;

4Mos 4:35. Ifrå tretio år och derutöfver, intill femtionde året, alla de som till ämbete dogde, till att hafva ämbete uti vittnesbördsens tabernakel;

4Mos 4:36. Och summan var tutusend, sjuhundrad och femtio.

4Mos 4:37. Det är summan af de Kehatiters slägte, hvilka alle till skaffa hade uti vittnesbördsens tabernakel; de Mose och Aaron talde efter HERRANS ord genom Mose.

4Mos 4:38. Gersons barn vordo ock talde i deras slägter och fäders hus;

4Mos 4:39. Ifrå tretio år och derutöfver, allt intill det femtionde, alle de som till ämbete dogde, till att hafva ämbete uti vittnesbördsens tabernakel;

4Mos 4:40. Och summan var tutusend, sexhundrad och tretio.

4Mos 4:41. Det är summan af Gersons barnas slägte, de der alle hade till skaffa uti vittnesbördsens tabernakel, hvilka Mose och Aaron talde efter HERRANS ord.

4Mos 4:42. Merari barn vordo ock talde, efter deras slägter och fäders hus;

4Mos 4:43. Ifrå tretio år och derutöfver, allt intill det femtionde, alle de som till ämbete dogde, till att hafva ämbete uti vittnesbördsens tabernakel;

4Mos 4:44. Och summan var tretusend och tuhundrad.

4Mos 4:45. Detta är summan af Merari barnas slägte, de Mose och Aaron talde efter HERRANS ord genom Mose.

4Mos 4:46. Summan af alla Leviterna, som Mose och Aaron, samt med Israels höfvitsmän, talde efter deras slägter och fäders hus;

4Mos 4:47. Ifrå tretio år och derutöfver, intill det femtionde, alle de som ingingo till att skaffa, hvar i sitt ämbete, till att draga tungan uti vittnesbördsens tabernakel;

4Mos 4:48. Var åttatusend, femhundrad och åttatio;

4Mos 4:49. De der talde vordo efter HERRANS ord genom Mose, hvar och en till sitt ämbete och tunga, såsom HERREN hade budit Mose.

4 MOSEBOKEN, 5. CAPITLET

Orenhets, skadestånds, misstankas lag.

4Mos 5:1. Och HERREN talade med Mose, och sade:

4Mos 5:2. Bjud Israels barnom, att de låta alla spitelska komma utu lägret, och alla de som etterflöd hafva, och de som på något dödt orene vordne äro.

4Mos 5:3. Både man och qvinno skola de drifva ut för lägret, att de icke skola göra deras lägre orent, der jag uti bor ibland dem.

4Mos 5:4. Och Israels barn gjorde så, och drefvo dem ut för lägret, såsom HERREN hade sagt till Mose.

4Mos 5:5. Och HERREN talade med Mose, och sade:

4Mos 5:6. Tala till Israels barn, och säg till dem: Om en man eller qvinna gör en synd på en mennisko, och förbryter sig dermed emot HERRANOM, så hafver den själen en skuld uppå sig.

4Mos 5:7. Och de skola bekänna deras synd, som de gjort hafva, och skola försona deras skuld med lika värd, och derutöfver lägga femtedelen till, och gifva honom, som de emot syndat hafva.

4Mos 5:8. Om ingen är, hvilkom man betala skulle, så skall man gifvat HERRANOM inför Prestenom, undantagen försoningenes vädur, der han med försonad varder.

4Mos 5:9. Desslikes skall allt häfoffer af allo thy, som Israels barn helga och offra Prestenom, vara hans.

4Mos 5:10. Och hvilken något helgar, det skall ock vara hans; och hvad någor gifver Prestenom, det skall ock vara hans.

4Mos 5:11. Och HERREN talade med Mose, och sade:

4Mos 5:12. Tala till Israels barn, och säg till dem: Om en mans hustru förlöper honom, och förbryter sig emot honom;

4Mos 5:13. Och någor köttsliga belägrar henne, och varder dock mannenom fördoldt för hans ögon, och varder förskyldt att hon oren vorden är, och han kan icke öfvertygat henne; ty hon är icke beslagen dermed;

4Mos 5:14. Och misstankoanden upptänder honom, att han sina hustru misstänker, ehvad hon är oren, eller ej oren;

4Mos 5:15. Så skall han hafva henne fram för Presten, och bära fram ett offer öfver henne, tiondeparten af ett epha bjuggmjöl, och skall ingen oljo gjuta deruppå, ej heller lägga der rökelse på; ty det är ett misstankaoffer, och ett röjelseoffer, som missgerning röjer.

4Mos 5:16. Då skall Presten hafva henne fram, och ställa henne för HERRAN;

4Mos 5:17. Och taga af det helga vattnet uti ett lerkar, och lägga stoft af tabernaklets golf i vattnet;

4Mos 5:18. Och skall ställa qvinnona inför HERRAN, och blotta hennes hufvud, och lägga röjelseoffret, det ett misstankaoffer är, på hennes hand; och Presten skall hafva i sine hand bittert förbannadt vatten.

4Mos 5:19. Han skall besvärja qvinnan, och säga till henne: Hafver ingen man belägrat dig, och du icke hafver förlupit din man, så att du hafver orenat dig, så skall detta bittra förbannade vattnet intet skada dig.

4Mos 5:20. Men hafver du förlupit din man, så att du äst oren, och någor hafver belägrat dig förutan din man;

4Mos 5:21. Så skall Presten besvärja qvinnona med sådana förbannelse, och skall säga till henne: HERREN sätte dig i förbannelse och till en ed ibland ditt folk; så att HERREN låter förfalla dina länder, och din buk svälla.

4Mos 5:22. Så gånge nu det förbannade vattnet i ditt lif, så att din buk sväller, och dina länder förfalla. Och qvinnan skall säga: Amen, amen.

4Mos 5:23. Och så skall Presten skrifva denna förbannelsen på en sedel, och två det af med vattnet;

4Mos 5:24. Och skall gifva qvinnone dricka af det bittra förbannade vattnet; och när det bittra förbannade vattnet är gånget uti henne;

4Mos 5:25. Då skall Presten taga det misstankaoffret af hennes hand, och veftoffra det för HERRANOM till ett spisoffer, och offrat uppå altaret.

4Mos 5:26. Han skall taga en hand full af spisoffret till hennes åminnelse, och bränna det upp på altaret, och derefter gifva qvinnone dricka vattnet.

4Mos 5:27. Och när hon hafver druckit vattnet, om hon är oren, och hafver sig emot sin man förbrutit; så skall det förbannade vattnet gå in i henne, och vara henne bittert, så att buken sväller på henne, och länderna förfalla; och den qvinna skall vara till en förbannelse ibland hennes folk.

4Mos 5:28. Är samma qvinna intet orenad, utan är ren; så skall det intet skada henne, så att hon ju må varda hafvandes.

4Mos 5:29. Detta är misstankas lag, när en qvinna förlöper sin man och varder oren;

4Mos 5:30. Eller när en misstankoande upptänder en man, att han misstänker sina hustru, att han skall ställa henne inför HERRAN; och Presten göre med henne allt efter denna lagen.

4Mos 5:31. Och mannen skall vara utan skuld för den missgerning, men qvinnan skall bära sin skuld.

4 MOSEBOKEN, 6. CAPITLET

Nazareer. Prestavälsignelsen.

4Mos 6:1. Och HERREN talade med Mose, och sade:

4Mos 6:2. Tala till Israels barn, och säg till dem: Om en man eller qvinna gör HERRANOM ett besynnerligt löfte till återhåll;