PSALTAREN.

1873 Carl XII:s Bibel

PSALTAREN, 76. PSALMEN

Gud församlingenes beskydd.

Ps 76:1. En Psalm och visa Assaphs, på strängaspel, till att föresjunga.

Ps 76:2. Gud är känd i Juda; i Israel är hans Namn härligit.

Ps 76:3. I Salem är hans tjäll, och hans boning i Zion.

Ps 76:4. Der sönderbryter han bågans pilar, sköld, svärd och strid. Sela.

Ps 76:5. Du äst härligare och mägtigare, än de röfvareberg.

Ps 76:6. De stolte måste beröfvade varda, och afsomna; och alle krigare måste låta händerna falla.

Ps 76:7. För ditt näpsande, Jacobs Gud, faller i sömn både vagn och häst.

Ps 76:8. Du äst förskräckelig; ho kan för dig stå, då du vred äst?

Ps 76:9. När du låter höra domen af himmelen, så förskräckes jorden, och varder stilla;

Ps 76:10. När Gud uppstår till att döma, på det han skall hjelpa alla elända på jordene. Sela.

Ps 76:11. När du ena mennisko straffar, så måste man bekänna dig, att du redo äst till att straffa andra flera.

Ps 76:12. Lofver, och håller det HERRANOM edrom Gud, alle I som omkring honom ären. Bärer fram skänker dem förskräckeliga;

Ps 76:13. Den der Förstomen borttager modet, och förskräckelig är ibland Konungarna på jordene.

PSALTAREN, 77. PSALMEN

Frommas anfäktning, tröst.

Ps 77:1. En Psalm Assaphs, för Jeduthun, till att föresjunga.

Ps 77:2. Jag ropar med mine röst till Gud; till Gud ropar jag, och han hörer mig.

Ps 77:3. Uti mine nöds tid söker jag Herran; min hand är om nattena uträckt, och håller intet upp; ty min själ vill sig icke trösta låta.

Ps 77:4. När jag bedröfvad är, så tänker jag uppå Gud; när mitt hjerta i ångest är, så talar jag. Sela.

Ps 77:5. Min ögon håller du, att de vaka. Jag är så vanmägtig, att jag icke tala kan.

Ps 77:6. Jag tänker uppå den gamla tiden, på de förra år.

Ps 77:7. Jag tänker om nattena på mitt strängaspel, och talar med mino hjerta; min ande ransakar.

Ps 77:8. Månn då Herren förkasta evinnerliga; och ingen nåd mer bevisa?

Ps 77:9. Är det så alldeles ute med hans godhet; och hafver tillsägelsen en ända?

Ps 77:10. Hafver då Gud förgätit att vara nådelig; och tillyckt sina barmhertighet för vredes skull? Sela.

Ps 77:11. Men dock sade jag: Dermed qväl jag mig sjelf; den Högstas högra hand kan all ting förvandla.

Ps 77:12. Derföre tänker jag uppå HERRANS gerningar; ja, jag tänker uppå din förra under;

Ps 77:13. Och talar om all din verk, och säger om din anslag:

Ps 77:14. Gud, din väg är helig; hvar är en så mägtig Gud, såsom du, Gud, äst?

Ps 77:15. Du äst den Gud, som under gör; du hafver bevisat dina magt ibland folken.

Ps 77:16. Du hafver förlossat ditt folk väldeliga, Jacobs barn och Josephs. Sela.

Ps 77:17. Vattnen sågo dig, Gud, vattnen sågo dig, och ängslades; och djupen stormade.

Ps 77:18. De tjocke skyar utgöto vatten; skyarna dundrade, och skotten foro deribland.

Ps 77:19. Det dundrade i himmelen, ditt ljungande lyste på jordene; jorden rördes och bäfvade deraf.

Ps 77:20. Din väg var i hafvet, och din stig i stort vatten; och man fann dock intet din fotspår.

Ps 77:21. Du förde ditt folk, såsom en fårahjord, genom Mose och Aaron.

PSALTAREN, 78. PSALMEN

Guds välgerningar och straff.

Ps 78:1. En undervisning Assaphs. Hör, mitt folk, min lag; böjer edor öron till mins muns tal.

Ps 78:2. Jag vill öppna min mun till ordspråk, och vill förtälja gamla hemligheter;

Ps 78:3. De vi hört hafve och vetom, och våra fäder oss förtäljt hafva;

Ps 78:4. Att vi det icke fördölja skulle deras barnom, som efter komma skulle; utan förkunna HERRANS lof, och hans magt och under, som han gjort hafver.

Ps 78:5. Han upprättade ett vittnesbörd i Jacob, och gaf en lag i Israel, den han våra fäder böd, till att lära deras barn;

Ps 78:6. På det att efterkommanderna måtte det lära, och de barn, som ännu skulle födde varda; då de uppkommo, att de ock förkunnade det sinom barnom;

Ps 78:7. Att de skulle sätta sitt hopp till Gud, och icke förgäta Guds verk, och hålla hans bud;

Ps 78:8. Och icke varda, såsom deras fäder, en affällig och ohörsam art; hvilkom deras hjerta icke fast var, och deras ande höll sig icke troliga till Gud;

Ps 78:9. Såsom Ephraims barn, som väpnade voro och förde bågan, föllo af i stridstidenom.

Ps 78:10. De höllo icke Guds förbund, och ville icke vandra i hans lag;

Ps 78:11. Och förgåto hans verk, och hans under, som han dem bevist hade.

Ps 78:12. För deras fäder gjorde han under, i Egypti land, på den markene Zoan.

Ps 78:13. Han åtskiljde hafvet, och lät dem gå derigenom, och satte vattnet såsom en mur.

Ps 78:14. Han ledde dem om dagen med en molnsky, och om nattena med en klar eld.

Ps 78:15. Han lät bergsklippona remna i öknene, och gaf dem dricka vatten tillfyllest;

Ps 78:16. Och lät bäcker flyta utu bergsklippone, att de flöto derut, såsom vattuströmmar.

Ps 78:17. Likväl syndade de ännu emot honom, och förtörnade den Högsta i öknene;

Ps 78:18. Och försökte Gud, i deras hjerta, att de spis beddes till deras själar;

Ps 78:19. Och talade emot Gud, och sade: Ja, skulle väl Gud kunna bereda ett bord i öknene?

Ps 78:20. Si, han hafver väl slagit bergsklippona, att vatten utflöt, och bäcker sig utgåfvo; men huru kan han gifva bröd, och skaffa sino folke kött?

Ps 78:21. Då nu HERREN det hörde, vardt han upptänd; och eld gick upp i Jacob, och vrede kom öfver Israel;

Ps 78:22. Att de icke trodde uppå Gud, och hoppades icke uppå hans hjelp.

Ps 78:23. Och han böd skyarna ofvantill, och upplät himmelens dörrar;

Ps 78:24. Och lät regna Man till dem till mats, och gaf dem himmelsbröd.

Ps 78:25. De åto änglabröd; han sände dem mat tillfyllest.

Ps 78:26. Han lät blåsa östanväder under himmelen, och genom sina starkhet upprörde sunnanväder;

Ps 78:27. Och lät kött regna uppå dem såsom stoft, och foglar såsom sanden i hafvet;

Ps 78:28. Och lät dem falla i deras lägre, allestäds der de bodde.

Ps 78:29. Då åto de, och vordo för mätte; han lät dem släcka sin lusta.

Ps 78:30. Då de ännu sin lusta icke släckt hade, och de ännu åto deraf,

Ps 78:31. Så kom Guds vrede öfver dem; och drap de yppersta ibland dem, och nederslog de bästa i Israel.

Ps 78:32. Men öfver allt detta syndade de ännu mer, och trodde intet uppå hans under.

Ps 78:33. Derföre lät han dem dö bort, så att de intet fingo, och måste i deras lifsdagar plågade varda.

Ps 78:34. När han drap dem, sökte de honom, och vände sig bittida till Gud;

Ps 78:35. Och tänkte, att Gud är deras tröst, och Gud den Högste deras förlösare;

Ps 78:36. Och skrymtade för honom med deras mun, och lögo för honom med deras tungo.

Ps 78:37. Men deras hjerta var icke fast intill honom, och höllo sig icke troliga intill hans förbund.

Ps 78:38. Men han var barmhertig, och förlät missgerningarna, och förgjorde dem icke; och afvände ofta sina vrede, och lät icke alla sina vrede gå.

Ps 78:39. Ty han tänkte att de äro kött; ett väder, som bortfar, och kommer intet igen.

Ps 78:40. De förtörnade honom ganska ofta i öknene, och bekymrade honom i ödemarkene.

Ps 78:41. De försökte Gud framgent, och rette den Heliga i Israel.

Ps 78:42. De tänkte intet uppå hans hand, den dagen då han förlöste dem ifrå fienderna;

Ps 78:43. Såsom han sina tecken gjort hade uti Egypten, och sina under i det landet Zoan.

Ps 78:44. Då han deras vatten i blod vände; så att de af deras bäcker icke dricka kunde.

Ps 78:45. Då han ohyro ibland dem sände, som dem åto, och paddor, som dem förderfvade;

Ps 78:46. Och gaf deras frukt gräsmatkom, och deras säd gräshoppom.

Ps 78:47. Då han deras vinträ med hagel förderfvade, och deras mulbärsträ med stort hagel.

Ps 78:48. Då han deras boskap slog med hagel, och deras hjordar med ljungande.

Ps 78:49. Då han i sina grymma vrede sände ibland dem onda änglar, och lät dem härja och förderfva, och skada göra.

Ps 78:50. Då han lät sina vrede gå, och icke skonade deras själom för dödenom, och lät deras boskap dö af pestilentie.

Ps 78:51. Då han i Egypten allt förstfödt slog, de första arfvingar i Hams hyddom;

Ps 78:52. Och lät sitt folk utdraga såsom får, och förde dem såsom en hjord i öknene.

Ps 78:53. Och han ledde dem säkra, så att de intet fruktade sig; men deras fiendar öfvertäckte hafvet;

Ps 78:54. Och lät dem komma i sina helga gränsor, till detta berg, hvilket hans högra hand förvärfvat hafver;

Ps 78:55. Och fördref för dem folk, och lät dem utskifta arfvet, och lät Israels slägter bo i deras hyddom.

Ps 78:56. Men de försökte och förtörnade Gud, den Högsta, och höllo intet hans vittnesbörd;

Ps 78:57. Och föllo tillbaka, och föraktade all ting, såsom deras fäder; och höllo intet, såsom en lös båge;

Ps 78:58. Och förtörnade honom med sina höjder, och rette honom med sina afgudar;

Ps 78:59. Och då Gud det hörde, vardt han upptänd, och förkastade Israel svårliga;

Ps 78:60. Så att han lät fara sina boning i Silo, den hyddo, der han ibland menniskor bodde;

Ps 78:61. Och gaf deras magt uti fängelse, och deras härlighet uti fiendans händer;

Ps 78:62. Och öfvergaf sitt folk för svärd, och var upptänd emot sitt arf.

Ps 78:63. Deras unga män förtärde elden, och deras jungfrur måste ogifta blifva.

Ps 78:64. Deras Prester föllo genom svärd, och inga enkor voro, de der gråta skulle.

Ps 78:65. Och Herren vaknade upp, såsom en sofvande, och såsom en stark glad är, den ifrå vin kommer;

Ps 78:66. Och slog sina fiendar baktill, och hängde en evig skam uppå dem;

Ps 78:67. Och förkastade Josephs hyddo, och utvalde icke Ephraims slägte;

Ps 78:68. Utan utvalde Juda slägte, det berget Zion, som han älskade;

Ps 78:69. Och byggde sin helgedom högt, såsom ett land det evinnerliga fast stå skall;

Ps 78:70. Och utvalde sin tjenare David, och tog honom utu fårahusen.

Ps 78:71. Ifrå de däggande får hemtade han honom, att han hans folk Jacob föda skulle, och hans arf Israel.

Ps 78:72. Och han födde dem också med all trohet, och regerade dem med all flit.

PSALTAREN, 79. PSALMEN

Emot sanningenes fiendar.

Ps 79:1. En Psalm Assaphs. Gud, Hedningarna äro in i ditt arf fallne; de hafva orenat ditt helga tempel, och af Jerusalem stenhopar gjort.

Ps 79:2. De hafva gifvit dina tjenares lekamen foglomen under himmelen till att äta, och dina heligas kött djuromen på markene.

Ps 79:3. De hafva utgjutit deras blod omkring Jerusalem, såsom vatten; och der var ingen, som begrof.

Ps 79:4. Vi äre vårom grannom till en försmädelse vordne; till spott och hån dem som omkring oss äro.

Ps 79:5. HERRE, huru länge vill du så allstings vred vara; och ditt nit, såsom en eld, brinna låta?

Ps 79:6. Utgjut dina grymhet öfver Hedningarna, de dig intet känna, och uppå de Konungariken, som ditt Namn intet åkalla.

Ps 79:7. Ty de hafva uppätit Jacob, och hans hus förödt.

Ps 79:8. Tänk icke uppå våra förra missgerningar. Förbarma dig öfver oss snarliga, ty vi äre fast eländige vordne.

Ps 79:9. Hjelp du oss, Gud vår hjelpare, för dins Namns äros skull; fräls oss, och förlåt oss våra synder, för ditt Namns skull.

Ps 79:10. Hvi låter du Hedningarna säga: Hvar är nu deras Gud? Låt hämnden öfver dina tjenares blod, som utgjutet är, kunnig varda, ibland Hedningarna, för vår ögon.

Ps 79:11. Låt för dig komma de fångars suckande; efter din stora arm behåll dödsens barn.

Ps 79:12. Och vedergäll vårom grannom sjufaldt uti deras sköte deras försmädelse, der de dig, Herre, med försmädt hafva.

Ps 79:13. Men vi, ditt folk och din fosterfår, tackom dig evinnerliga, och förkunnom ditt lof förutan ända.

PSALTAREN, 80. PSALMEN

Guds omsorg om sin vingård.

Ps 80:1. En Psalm Assaphs, om gyldene rosena, till att föresjunga.

Ps 80:2. Hör, Israels Herde, du som leder Joseph såsom får; bete dig, du som sitter på Cherubim.

Ps 80:3. Uppväck dina magt, du som för Ephraim, BenJamin och Manasse äst, och kom oss till hjelp.

Ps 80:4. Gud, tröst oss, och låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.

Ps 80:5. HERRE Gud Zebaoth, huru länge vill du vred vara öfver dins folks bön?

Ps 80:6. Du spisar dem med tårars bröd, och skänker dem ett stort mått, fullt med tårar.

Ps 80:7. Du lätst alla våra grannar banna oss, och våra fiendar bespotta oss.

Ps 80:8. Gud Zebaoth, tröst oss; låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.

Ps 80:9. Du hafver hemtat ditt vinträ utur Egypten, och hafver fördrifvit Hedningarna, och planterat det.

Ps 80:10. Du hafver röjt vägen för thy, och låtit det väl rota sig, så att det hafver uppfyllt landet.

Ps 80:11. Bergen äro med dess skugga öfvertäckte, och med dess qvistar Guds cedreträ.

Ps 80:12. Du hafver utsträckt dess qvistar intill hafvet, och dess telningar allt intill älfvena.

Ps 80:13. Hvi hafver du så sönderbrutit dess gård, att deraf rifver allt det som der framom går?

Ps 80:14. De vildsvin hafva uppgräfvit det, och de vilddjur hafva afbitit det.

Ps 80:15. Gud Zebaoth, vänd dig dock; skåda neder af himmelen, och se härtill, och besök detta vinträt;

Ps 80:16. Och håll det vid magt, som din högra hand planterat hafver, och det du dig stadeliga utvalt hafver.

Ps 80:17. Se dertill, och straffat; att på det brännande och rifvande må en ände varda.

Ps 80:18. Din hand beskydde dins högra hands folk, och de menniskor, som du dig stadeliga utvalt hafver;

Ps 80:19. Så vilje vi intet ifrå dig vika. Låt oss lefva, så vilje vi åkalla ditt Namn.

Ps 80:20. HERRE Gud Zebaoth, tröst oss. Låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.